Ikväll är det äntligen dags för handboll igen efter drygt en och en halv veckas uppehåll. Att vara sjuk är helt klart bland det tråkigaste som finns och att dessutom sitta och titta på när lagkamraterna spelar match suger. Jag ville också spela i lördags, men jag hade sådan fruktansvärd yrsel, det kändes som en bergochdalbana inne i huvudet, så jag var tvungen att avstå. Sen blev det ju inte bättre när Kryckan stukade foten heller, då ville jag inget hellre än att gå in på planen och spela... men men.
Nu är det dags att ta nya tag. Återigen tillbaka på ruta ett, vi får se hur länge jag håller mig frisk den här gången.
Vi ses!
Astrid Ånnegård # 13